Samlade intryck från Egypten

 

Jag ska berätta om en inte lika rolig sida av Egypten men ack så intressant. Så fort vi anlände till hotellet vi skulle bo på såg man tydligt de olika klassuppdelningarna som finns inom det egyptiska samhället. På gångpromenaden från receptionen till vår bungalow märktes det tydligt att de som jobbade i receptionen var de högst uppsatta inom hotellet, därefter kom de som jobbade i barerna och inom restaurangerna, sedan de som fixade grejer, dvs städade rum, plockade undan och rengjorde stället och slutligen de som arbetade utomhus med att bygga gångvägar, fixa i grönskan och liknande ”smutsiga” arbeten. Man såg tydligt vem som bestämde över vem, inte bara på sättet de behandlade varandra utan även genom deras olika uniformer. De som var lägst stående bland hotellets anställda var de som inte hade någon uniform, utan istället gick runt i egyptiernas klassiska klädnad bestående av en lång särk och sjal runt huvudet. Det var chockerande att på så kort tid få in så mycket information, framförallt eftersom man kommit dit för att bara slappna av. Man kände sig som överklass, vilket man givetvis även klassades som av invånarna, och det var en ovan känsla. Man fick ångest när man satt på sin lilla terrass och drack öl medan de arbetade och byggde om gångarna bara några meter ifrån en.

Just det här med att saker inte verkade vara riktigt färdiga någonstans gav mig också en tankeställare. Överallt i staden så byggdes det och överallt fanns det hus som var långt ifrån färdiga. Jag fick dock förklarat för mig varför det var såhär och det berodde på att när man bygger hus som betalas av staten så betalas det i timlön, vilket innebär att 2-3 personer kunde bygga ett flervåningshus under flera år och på så sätt säkra sin inkomst för de åren. Att husen som ändå var nära att bli färdiga inte blev det berodde på att man inte behöver betala bostadsskatt på hus som inte är helt färdiga och det gäller allt från egna familjehus till stora hotell. Därför kunde man se jättestora lyxhotell som hade en sida av byggnaden omålad och på så sätt slapp undan de få extraprocenten i skatt. I många av de fattigare bostadsområdena var det två saker som utmärkte byggnaderna. Dels så stack det upp armeringsjärn från hustaken och dels så fanns det förvånansvärt mycket paraboler, ibland flera stycken på samma tak. De uppstickande armeringsjärnen berodde på att husen oftast var familjehus, och allt eftersom familjen utökades byggde man helt enkelt till en extra våning. Samtidigt fyllde det även funktionen att man slapp bostadsskatten. Grejen med paraboler är en statussak. De flesta av husen har inte tillgång till el, men har man ett gäng paraboler på taket, ju fler ju bättre, så höjs ens status inom området.

Egypten som innan det blev självständigt någon gång under 50-talet har ständigt varit ockuperat och omhändertaget av andra länder. Bland annat har både Napoleon och det brittiska imperiet haft kontroll över landet. Detta bidrar till att landet har en väldig massa brister i sitt samhällssystem och att mycket av det som vi finner självklart i västvärlden inte existerar. Man har så gott man kunnat försökt införa lagar, folkbokföring och skolsystem som ska få igång landet, men bristerna är ofta ganska tydliga. Bristen i folkbokföringen är att så länge man är bokförd så har man skyldighet att följa landets lagar och även givetvis få tillgång till landets förmåner. Men detta har inneburit att många som lever sitt avskilda liv, som till exempel sandfolket (beduinerna), helt enkelt struntat i att folkbokföra sig och på så sätt inte behöver följa landets lagar. En annan intressant sida av statens sätt att utbilda och få igång landet är att man införde att alla som studerar på universitet blir lovade arbete. Ju fler år man studerar desto färre år behöver man göra militärtjänst, vilket är obligatoriskt i landet innan man vidareutbildar sig. Om man till exempel väljer ett års studier, så går man tre år i militärtjänsten, två år så går man två och så vidare. Allt fungerade väldigt bra till en början. Folket blev intresserade av att utbilda sig, på så sätt utvecklades landet och alla som gjorde så fick jobb. Problemet var att efter ett tag blev det svårare och svårare att få de jobb man utbildat sig till. Till exempel kunde en person utbilda sig till läkare, men eftersom det inte fanns några lediga jobb inom området och personen blivit lovad arbete, så kanske det slutade med att han fick köra buss istället. Senare blev det till och med så illa att det knappt fanns några jobb överhuvudtaget. Detta löste man genom att helt enkelt uppfinna nya jobb efter hand. Vi såg bland annat personer som stod i rondeller och pekade åt vilket håll man skulle köra, även om det bara går att köra åt ett håll, allt för att staten inte ville bryta sitt löfte om garanterat arbete. Där fanns även folk som dagarna i enda gick fram och tillbaka på samma trottoar och sopade undan skräp.

Egypten är ett underbart land med många härliga utflyktsmål och med en mycket fascinerande historia. Det som gjorde resan mest intressant för mig var dock att få se ett land som varit självständigt under så kort tid utvecklas och att få se hur de löst de problem som uppstår när man skapar ett samhälle från grunden. Man ser även tydligt hur de olika styrena man haft har influerat landet, som exempelvis skolsystemet som infördes utav Napoleon. Den stora frågan var nog hur man skulle modernisera landet men samtidigt bibehålla den rika historia och kultur som landet är känt för. Med just den biten har man lyckats sådär skulle jag vilja säga. Man har kvar sina basarer, sitt köpslående i butiker, sina mat- och drickvanor och man har lyckats bevara det mesta av kulturrelikerna som präglat landets historia. Men samtidigt som man kommit långt fram i utvecklingen på kort tid så har man i min mening inte kommit tillräckligt långt när det gäller klasskillnaderna och jämställdheten. Att kvinnor t.ex. inte får jobba och att de fortfarande måste bada med alla kläderna på, om de får bada alls, finner jag rent ut sagt skrämmande och så länge det inte sker en drastisk förändring inom de här områdena så skulle i alla fall jag inte kalla landet utvecklat. Detta är hur jag uppfattade saker och ting under min resa till Egypten och alltså inte fakta. Jag utgick också endast ifrån det lilla område av detta stora land jag befann mig i.

 

Av: Rikard Andersson

Annonser

2 responses to “Samlade intryck från Egypten

  1. Eva Andersson

    Det var intressant att höra dina åsikter om landets struktur, även om du bara varit i landet en kort tid.
    Eva

  2. Anna Trulsson

    Bra skrivet Rikard! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s