Category Archives: Skolarbeten

Bokreflektion om första Twilightboken

 

Om jag kunde drömma
av
Stephenie Meyer

Första boken av fem i The Twilight saga.
Reflektion av Daniel Nilsson Allmän linje på JFHS.

 

Min första tanke efter att se dom första filmerna , är att jag ville läsa böckerna just för att böcker i allmänhet innehåller mer detaljer i olika former än vad som jag kan uppfatta i filmens värld.

Boken handlar om en tjej som heter Isabella men som kallas för Bella. Hon flyttar ifrån staden Phoenix till en liten stad som heter Forks. Där som ny på skolan, får hon snabbt nya vänner och finner en fullständigt uttråkande trygghet i stadens klimat, och att det aldrig händer något speciellt. Efter ett litet tag får hon syn på en grupp människor som heter Cullens, dem andra talar om dem med förundran och mystik, men det är framför allt en i gruppen som lockar henne, intresserar henne och som hon får svårt att slita blicken ifrån. Detta är Edward, en mystisk kille som hon drags till med kärlek, nyfikenhet och förundran. Hon börjar snart misstänka att något inte står rätt till, och hon lägger märke till vissa saker som till slut leder henne att dra slutsatsen att han är vampyr. Hon introduceras efter ett tag till övriga i Edward Cullens familj där hon mottages varmt, men även med förundran och vissa med avsky. Bella har i sitt liv haft en känsla att inte passa riktigt in någonstans förrän nu, hon fascineras av deras historia, deras liv, deras egenskaper och krafter. Hon känner tillit till Edward men det finns även en liten rädsla och respekt i henne. Hon har en stor kärlek till sin egen familj och framförallt Edward, som resulterar att hon är villig att offra sitt eget liv för alla, inklusive Cullens.
Jag kan inte skriva så mycket mer vad boken handlar om utan att avslöja för mycket. Ni måste läsa den och ge er in i denna värld fullt med kärlek, åtrå, hat, mystik, irritation och frustration.
När jag väl började läsa boken, ville jag inte lägga den ifrån mig mer än när jag blev tvungen. Jag har andra boken med mig som jag tänkte sätta mig å läsa så fort jag skrivit klart denna reflektion.

Vad känner jag när jag läser boken?

Författaren lägger mycket energi i att förklara känslor och detaljer, vilket hon i mitt fall lyckas oerhört bra med. När jag läser känner jag verkligen känslorna som beskrivs i boken, känner nyfikenheten av vad som kommer hända, oron Bella känner när hon söker efter svar, hjärtklappningarna när hon ser Edward och irritationen från dem andra som inte förstår. Jag känner frustrationen över att hon inte kan berätta för andra och ångesten i att hon ibland måste ljuga för Charlie som är hennes pappa.
Känner glädjen när hon berättar för sin mamma att hon börjar trivas i Forsk och att den finns EN som hon har fastnat för bland stadens pojkar. Jag kommer flera gånger på mig själv att läsa alldeles för fort, känslan av att bli vetgirig över vad som kommer hända tar överhand. Jag vill redan nu vara i sista boken och få veta vad som kommer hända, hur de kommer sluta. Jag vill veta allt.
Känslan av att börja läsa en bok som väcker mycket nyfikenhet, är för mig nästan obeskrivlig.
Jag läste min sista bok när jag gick i sjuan, och har sedan dess inte öppnat en vanlig bok mer än en reparations manual. Just nu när jag sitter och skriver denna del av redogörelsen har det gått några dagar och har nästan läst ut andra boken också. Det är en häftig känsla att hitta tillbaka till något, som på något konstigt sätt känns alldeles naturligt. Finns det något enklare att få en stund för sig själv än att just läsa. När jag läst några kapitel och lägger boken ifrån mig för en stund, spelar scenariot upp sig för mitt inre och allt verkar lägga sig på plats. Jag har svårt att inte leva mig in i boken, även när jag inte läser. Drivkraften att få fortsätta läsa dröjer inte länge efter jag har funderat på vad jag har läst om. Jag kan inte förklara varför jag aldrig läst en bok innan mer än min egen lathet och andra undanflykter.

Jag känner att jag har hittat just det som gör att jag vill fortsätta läsa böcker.
Jag har börjat fundera på vad mer det finns för böcker att läsa som kan intressera mig.
Jag tror jag förstår lite mer av vad alla andra pratar om att kunna sätta sig till ro och läsa en bra bok.
Det har blivit mer påtagligt att bokvärlden är gigantisk.
Det ger mig lite av sinnesro.

Att läsa är nyttigt för själen.

 

Av : Daniel Nilsson. Allmän 2010

SH-projekt (fattig men inte död!)

Fattig men inte död!

Ett häfte om en murares liv under 1900-talet

Innehållsförteckning

Epilog                                      

Arbetarens vardag                

Hälsan                                      

Arbetsförhållanden                   

Moral & Etik                               

Att utvecklas/Gå vidare              

Helmers ideologi                           

Socialismen faller                           

När livet tar slut    

Mina ord om boken                 

 källa                            

Introduktion

Det här häftet är sammansatt av fakta från boken ”kampen mot fattigdomen” av Ingvar Dahlström. Det är samlad fakta ur Helmers (vars riktiga namn är anonymt) liv som murare under 1900-talet i Sverige. Här får du som läsare en inblick i hur det var att leva som fattig arbetare för bara 100 år sen.

Arbetarens vardag

Redan som barn fick Helmer arbeta hårt. Han började som springpojke då han jobbade från åtta till sju på kvällen med att dra en vagn med foder på. Ibland blev det upp till 2 mil om dagen. Helmer var elva år då. Längre upp i ungdomsåren försökte Helmer bli taxichaufför men fick istället jobb som murare, där han fick beröra tak. Hans far arbetade på samma ställe och hade hjälpt honom få i en fot, därmed var han fast. Det var slitigt och tungt men Helmer var ung och ville inte ge sig så det hände även att hans far blev lite svettig ibland.

Hela dagen handlade i stort om arbete. Hade man inget så skulle man ut och leta. Helmer spenderade en del tid i ”klubben” SSU där han gick aktivt under sin livstid. Han blev efter många år ordförande i byggnadsarbetarsektionen. Oftast kände man sig trött och sliten efter en dag sa Helmer, men det var bara att bita ihop.

Hälsan

Det fanns en tid i livet då utsikten var mörk för Helmer. När han var i sina fyllda femtio började han få allvarliga problem med hälsan. Han misstänkte kolik eller någon sorts luftsamling i kroppen. Helmer hankade sig fram i ett halvår utan att be om någon läkarhjälp, sedan kunde det inte undvikas längre. Helmer hade fått blod i avföringen. På sjukhuset fick han det chockande beskedet om en tumör. Han hade 30 procents utsikt att överleva fem år till. Helmer beskrev sin besvikelse under den värsta tiden. ”Var inte livet mer än såhär” hade han tänkt. Hela livet var ett enda slitande och kunde man inte arbeta var man inte värd något. Operationen han fick genomgå visade sig vara lyckad och Helmer fick många fler år på nacken än vad som utlovats. Han fick dock gå med stomi-påse som hängde under naveln där tarmen töms. ”Det värsta var de kalla vintrarna, jag har frusit något oerhört i min tid” säger Helmer. Han förundras över att det ändå gått så bra som det gjort. Helmer hade under en tid inte en sjukdag på 14 år. Helmer minns en dikt som fastnade i hjärtat.

”Varje själ som längtan brinner till vad ädelt är och sant, bär uti sitt djup och känner evighetens underpant”

Arbetsförhållanden

Helmer bevittnar utvecklingen för arbetarna under hela 1900-talet. Det går väldigt långsamt, men framåt, anser han. Den värsta tiden var under mitten av 1930-talet då han på allvar fick känning på ackordshetsen (ackordshets är att man får pengar för det man gör, alltså mer gjort ger mer pengar men ökar stressen). Ackorden drev fram egoismen. Det blev djungelns lag som rådde, det starkaste slog sig fram och de svagaste slogs ut. De bästa arbetstillfällena var efter andra världskriget. Då kunde man få jobb lite varstans. Säkerhetsåtgärderna var dåliga och facket hjälpte inte mycket. Men många av de yngre arbetarna brydde sig inte speciellt, detta var något som irriterade Helmer.

Moral & Etik

Det visar sig i Helmers historier att det ska mycket till för att de ska be om hjälp utifrån. Det var viktigt att man kunde ta hand om sig själv och familjen, även i krissituationer. Helmer berättar en historia om ett tandläkarbesök. Två kindtänder hade blivit inflammerade och skulle dras ut. Bedövningen kostade 4 kr extra, en summa Helmer vägrade betala. Det var en principsak. Operationen blev så smärtsam att även tandläkaren blev illa berörd. Hade Helmer berättat om sin situation (arbetslösheten för en murare) så hade han fått bedövningen gratis. Det fanns hjälp att få ifrån staten i form av olika bidrag, men var man frisk och sund så skulle man till yttersta gräns undvika att ligga samhället till last.

Att utvecklas/Gå vidare

Under Helmers ungdomstid fotograferade han ofta, vilket sedan utvecklades till ett intresse för det elektroniska. Under den lediga tiden han hade så byggde han sin första alldeles egna hörbara radio under 1920-talet. Den kom att skänka honom mycket lycka. 10 år senare började Helmer studera, men tyvärr räckte inte pengarna till och han fick gå tillbaka till muraryrket. Långt senare i femtioårsåldern fick Helmer en ny idé. Han skulle bli elektriker. Trots avrådan började han en kurs i elektroteknik. Kursen visade sig vara mer komplicerad än vad han hade trott, och så sprack det. Efter pensioneringen kom Helmer att ta på sig rollen som vaktmästare. Trots ålderdomens biverkningar trivdes han mycket bra med uppgiften. Han fick också tid att läsa och ta upp sin gamla syssla, fotografering.

”Livet går sin stilla gång” säger Helmer´

Helmers ideologi

Varenda människa skall ha en tryggad tillvaro. Alla skall ges möjlighet att efter förmåga göra en arbetsinsats. Det andra är att det skall finnas en plats att bo och leva på utan att ha bekymmer. Det krävs att alla delar solidariskt på de arbeten som finns. Enda sättet att få arbeten att räcka till för alla är att minska arbetstidens längd. Jag tror att 6 timmars arbetstid skulle räcka. Nuvarande heltid skulle få delas på 2 eller 3. På sikt kommer en solidarisk arbetsuppdelning att ge alla en bättre och drägligare tillvaro. Det kommer bli ett slut på ackordshetsen och människor slipper jobba sig halvt ihjäl. I och med att det inte längre finns en reserv av arbetslösa blir det möjligt för arbetarna att hävda sina krav med långt större tyngd än hittills. Så länge en människa tillåts leva på en annan människa kommer profitörer alltid hitta nya vägar att ta ut ockerhyror. Oavsett vad det kostar måste all byggnation ske för samhällets bästa. Samhället måste lösas in i all mark. Inte så att man betalar spekulationspriser, staten får sätta ett rimligt pris. All mark får hyras ut. Hyrorna på bostäder får sättas så att folk får lättare att klara sig, man får betala efter förmåga. Jag vet att detta blir mycket svårt. Arbetarna har en avgörande betydelse. De får inte låta sig nöjas, arbetarna måste kräva förändring.

Socialismen faller

Efter hela 44 års regerande faller socialdemokraterna september 1976. Det var ett nederlag för arbetarna. Socialism tycktes betraktas som ett skällsord. Att ha en genomtänkt ideologi om ett gott och jämlikt samhälle och likväl inte lyckas få medborgarna mer solidariska. Det måste tyda på ett stort misslyckande, tycker Helmer. Människor skola samarbeta, inte konkurrera. Statustänkande och materiell lyx skulle aldrig få bli det viktigaste. Det var ju borgarnas ideologi. Helmer oroade sig för att om borgarna fick fortsätta så skulle Sverige förvandlas till en borgerlig polisstat.

När livet tar slut

”Har man varit så pass sjuk som jag får man en fatalistisk syn på döden”

Helmer drar upp en historia om en arbetskamrat som var nära döden under ett arbetspass. ”Det var väl inte min tid nu” sade arbetskamraten. Helmer tänkte mycket på den händelsen. Han kände att kanske finns det någon styrande kraft bakom allting, som vi inte vet om. ”Går jag ut i naturen får jag bevis på hur sinnrikt de minsta detaljer är konstruerade. Det övergår allt mänskligt förstånd” Helmer var inte rädd för döden, dock var han rädd för att lida till döds. Han tänkte då på sin mor som hade dött en mycket plågsam död.

Mina ord om boken

Jag tycker att boken har varit intressant för mig. Dels på grund av att min släkt är arbetare och socialdemokrater och dels för att det är intressant hur pass man kan disciplinera sig själv när man är tvungen. Boken var egentligen inget märkvärdig men den är ändå unik i sig.

Källa

”litteratur” Kampen mot fattigdomen av Ingvar Dahlström

 Jimmy Johansson

Bok recension – Gömda

Gömda

 Jag har läst boken Gömda som är skriven av Liza Marklund. Boken handlar om en kvinna som heter Maria. Maria är självständig tjej som arbetar på en bank. Hon är glad, har många vänner och hjälper flyktingar att komma in rätt i svenska samhället.

 En dag träffar hon en man. Hon nämner inte hans namn men i boken kallas han för mannen med dem svarta ögonen.  Mannen kommer från Libanon och är flykting i Sverige. Dom börjar träffas och hon blir mycket förälskad i honom. I början är förhållandet bra men efter tag börjar mannen bete sig aggressivt. Först börjar han komma med pikar som t.ex. en varm sommardag när dem ska till stranden vill mannen inte att Maria ska bära sin nya baddräkt för att han vill inte att andra män ska se hennes kropp. Självklart blir hon ledsen men hon tar inte på sig baddräkten för hans skull. Efter 1 år bli Maria gravid och under tiden blir mannen våldsam. Han slår och hotar henne. De får en dotter tillsammans som får namnet Emma. En dag bestämmer sig Maria för lämna sin man. När hon har gjort det börjar han hota henne ännu mer och vill inte lämna henne ifred.

Efter en lång tid träffar Maria en annan man som heter Anders. Dem blir kära, gifter sig och får en son som får namnet Robin. För att visa sin ex man att hon inte tillhör honom längre gifter sig Maria med Anders. Men det blir värre när hon har gift sig för att hennes ex man blir ännu mer våldsam och hotfull. Efter hotelser och misshandel bestämmer sig Maria och hennes familj att *gå under jorden*. Men oavsett vart dem gömmer sig så hittar hennes ex man dem. Till slut så finns det en utväg och det är att familjen måste lämna Sverige.

Jag personligen älskar denna bok. Den är lättläst och otroligt spännande att läsa. Hela tiden händer det saker i boken. När jag läste denna bok blev jag arg, ledsen och tyckte att det var väldigt orättvist att hon måste möta ett sånt hemskt öde. Det mest orättvisa tycker jag är att hon måste lämna sitt hemland men han som inte ens är svensk får stanna i Sverige och får inte något straff. Jag kan rekommendera denna bok starkt till alla som gillar att läsa verklighetsbaserade böcker. Efter jag har läst denna bok så har jag gått ut på nätet och letat efter artiklar som handlar just om Maria. Jag hittade en gammal intervju med Marias ex man på internet där han berättar att han inte alls är lika ond som Maria beskriver honom att vara. Så man kan spekulera i vad som är sant och inte sant i denna bok. Det finns ytterligare 2 böcker efter Gömda och dem heter Asyl och Mias hemlighet. Asyl handlar om vad som händer när familjen lämnar Sverige och vilka länder dem sen bor i. Mias hemlighet handlar om hur hennes ex man Anders, som hon skiljer sig ifrån, berättar hemligheter om Mias liv. Hur hon en gång tvingades lämna och svika sitt eget barn i Sverige som är vuxen idag. 

Dzenana Kilim

Bokrecension på engelska

Book review

 

Title: Dear Nobody

Author: Berlie Doherty

Publishing year: 1991

Story

 

The story is about two young teenagers named Chris and Helen that falls in love. They take their relationship to another level and decide to have sex for the first time. And she gets pregnant.

   The whole book is about her writing to the baby that she calls Nobody. The thing about the book is that’s it written in the focus of the emotions that both of them feel, but also how the relationship takes its turn when they found out that they are going to have a baby. The book is written in two points of view and they switch turns as the head characters. You get to follow their life and what both of the teenage parents think about her getting pregnant.

   Helen decides to keep the baby though she’s only eighteen years old. She’s a top student and has already got a degree to a dance university. Her mom wants her to get an abortion and thinks she is destroying her future by keeping it. They don’t have a good relationship with each other and Helen feels lonely and that’s why she turns to the baby by writing to it. She hated the baby at first when she found out but as soon as it grew inside of her she started to love it and couldn’t go through with the abortion. Chris, on the other hand, is banished from seeing Helen and get shut out from the pregnancy. He’s also a good student but not as good as Helen. He had also made up plans for the future by study at the University. He feels angry with Helen because all he wants is to be with her no matter what. He loves her deeply and he feels betrayed because he has nothing to say about the pregnancy. Every decision was made by Helen and her family. He’s not even allowed to see or talk to her. He tries to get in touch with her without any results.

My own thoughts about the book

 

I think the book was very good because it never got boring to read. It happens things all the time and you get inside both of their minds. What I noticed about the book is that they never describe what the main character looks like. It makes it interesting because it could be anyone and you can only imagine it yourself. So the character is not the same person for those who read the book. You could use your own imagination though it is a story.

   It has a very important message as well. You get touched by the feelings they have. Everyone can make mistakes in life but this is so big, it’s about another life that you bring to this world. At first when Helen hated the baby I understood her but I also got angry with her. When she decided to keep it and started to love it I also understood her thoughts. You could follow her growing up in her mind. She changed her priorities and all she lived for was her baby, that she called Nobody. I felt sorry for them both because they didn’t know what they were going to do. They both were scared of the big change that happened in their life that they had no control over. The baby was coming no matter what.

   I felt the most sorry for Chris for being shut out of the pregnancy. He didn’t just loose the love of his life, he also lost something so beautiful as a pregnancy and to get to know his unborn child. He was miserable almost through the entire whole book except when he was with her. But in the end it all makes sense to him…

By: Jennifer Hultman

Bombi bitt och jag

Jag har läst en bok som heter bombi bitt och jag som är skriven av Friijof Piraten Nilsson som föddes 4 december i vollsjö. Den handlar om två skånska killar som är med om några äventyr som när dom träffar på en ål med horn och när dom räddar kyrkans silver ljusstakar. Jag får intrycket av att dom båda killarna är modiga,snälla,omtänksamma,vill bara hjälpa till och vara med om äventyr. Boken utspelar sig någon gång under tidigt 1900 tal då det är mycket bönder och prästen är väldigt högt uppsatt. Jag tycker om boken för den är både lite allvarlig samtidigt som den är mycket rolig och den visar mycket hur det var på den tiden. Boken kan läsas av alla åldrar unga som gammla fast den är lite svår läst eftersom där är rätt så mycket skånska gammla ord. Nu ska jag berätta lite om författaren Fritijof Piraten Nilsson. Han var inte så duktig i skolan till att börja med han hoppade av en skola och blev utkastad från en. Men sen rättade det till sig och han utbildade sig till advokat. Sen blev han då författare också bombi bitt och jag var hans debut bok där hans startreplik i boken blev väldigt känd. Han vann sen nios pris 1949 och Gustav Fröding-stipendiet 1957. Han fick två barn inann han dog 1972 efter sin död ficka han en gata uppkallad efter sig i tranås (piratens gata) och det tillkom även ett pris uppkallat efter han (piraten priset). Några av dom som har vunnit piraten priset är Ulf Lundell, Hans Alfredsson och Eva Rydeberg.

Av: Johannes Andersson